En balansrapport är en sammanställning av ett företags ekonomiska tillgångar vid en specifik tidpunkt.
Vad innebär balansrapportering?
Balansrapporten visar tillgångar, skulder och eget kapital. Det innebär att värdet av tillgångarna alltid måste vara lika med summan av eget kapital och skulder. Genom en balansrapport kan du alltså se periodens ingående balans (IB), förändringar på balanskontot samt utgående balans (UB). Den utgående balansen är den som kan ge företagaren en helhetsbild av företagets finansiella status.
Balansrapporten är dock inte endast en statisk bild utan en dynamisk översikt. Den ger möjlighet att identifiera trender, bedöma företagets stabilitet och fatta informerade ekonomiska beslut.
Skillnaden mellan balansrapport och balansräkning
Balansräkning och balansrapport fungerar i symbios med varandra. Balansrapporten fungerar som ett internt verktyg för snabb och aktuell insikt i företagets ekonomiska ställning. Balansräkningen är en del av årsredovisningen och skapar en officiell och detaljerad bild för extern kommunikation.
Skillnaden mellan balansrapport och resultatrapport
Balansrapporten ger en översikt över företagets ekonomiska ställning vid en specifik tidpunkt, medan resultatrapporten redovisar intäkter, kostnader och vinst/förlust över en tidsperiod. Balansrapporten fokuserar på tillgångar och skulder för att visa företagets finansiella hälsa, medan resultatrapporten bedömer lönsamheten och operativa prestationer.
Hur gör man en balansrapport?
Det kan skilja sig lite från företag till företag hur man gör en balansrapport, men det här är ett förenklat exempel på vanliga steg i processen att skapa en balansrapport:
Identifiera och lista alla tillgångar samt specificera eget kapital och skulder.
Dokumentera förändringar för varje tillgång och skuld under den aktuella perioden.
Beräkna periodens utgående balans genom att summera ingående balans och förändringar.
Använd standardformulär eller programvara för strukturerad rapportering.
Granska och analysera resultaten för att fatta informerade beslut om ekonomisk styrning och planering.
Jämför med tidigare perioder för att identifiera trender och förändringar över tid.
