Vet du vilken typ av kostnader ditt företag har – och varför det spelar roll?
I den här artikeln går vi igenom skillnaden mellan fasta och rörliga kostnader, och hur de påverkar din verksamhet.
Fasta och rörliga kostnader – grunderna
Fasta kostnader förändras inte i takt med verksamhetens volym. Det spelar alltså ingen roll om du säljer 10 eller 1 000 produkter – dessa kostnader är desamma. Exempel är lokalhyra, försäkringar och löner till fast anställd personal.
Rörliga kostnader, däremot, påverkas av hur mycket du producerar eller säljer. Ju mer du säljer, desto högre blir till exempel kostnaden för material, frakt eller provisionsbaserade löner.
Verksamhetsvolym kan mätas i antal producerade enheter, antal sålda varor eller omsättning. Och det är i relation till denna volym som kostnaderna klassificeras.
Viktigt 2025: Tänk på detta när du analyserar kostnader
I och med nya riktlinjer från Skatteverket och ändrade regler för arbetsgivaravgifter som trätt i kraft 2025, kan vissa kostnader påverkas beroende på företagsform och anställningsform. Även el- och energikostnader har blivit mer rörliga och oförutsägbara, vilket gör det extra viktigt att kategorisera dem korrekt.
Dessutom kan AI-baserade bokföringssystem hjälpa dig att automatisera kostnadsfördelning och upptäcka ineffektivitet tidigare.
Olika typer av rörliga kostnader
- Proportionellt rörliga kostnader
Dessa kostnader ökar eller minskar i samma takt som verksamhetsvolymen. Exempel: materialkostnader, förbrukningsartiklar och förpackningar. Om produktionen står still, uppstår inga sådana kostnader. - Progressivt rörliga kostnader
Här ökar kostnaden snabbare än volymen. Ett typiskt exempel är övertidsersättning – vid hög belastning kan extra resurser behövas till högre kostnad. - Degressivt rörliga kostnader
Dessa ökar långsammare än volymen. Ett vanligt exempel är mängdrabatter – när du köper in större volymer material kan styckkostnaden sjunka.
Olika typer av fasta kostnade
Även fasta kostnader kan delas in i olika kategorier:
- Helt fasta kostnader (stilleståndskostnader)
Dessa påverkas inte av om verksamheten är i gång eller inte. Lokalkostnader, försäkringar eller avskrivningar är typiska exempel. Kostnaderna är desamma oavsett produktionens nivå. - Driftsbetingade fasta kostnader
Dessa uppstår endast när verksamheten är aktiv. Ett exempel är elkostnader för belysning i lokaler – kostnaden finns bara när anläggningen används. Men de påverkas inte av små förändringar i volymen. - Halvfasta kostnader
Kallas även trappstegskostnader. Dessa ökar stegvis vid större förändringar i verksamhetsvolymen. Exempel är investering i ny maskin eller nyanställning vid ökad kapacitet.
De kan vara:
– Reversibla: kostnaden kan minska igen om volymen går ner.
– Irreversibla: kostnaden kvarstår även om volymen minskar, till exempel en fast anställd person eller en maskin som inte kan säljas vidare.
Varför är det här viktigt?
Att förstå skillnaden mellan fasta och rörliga kostnader är avgörande för att kunna:
- sätta rätt priser
- göra en realistisk budget
- planera investeringar
- analysera lönsamhet vid olika volymer
Det påverkar också beräkningen av företagets break-even-punkt – den försäljningsnivå där intäkterna täcker alla kostnader.
Vill du få bättre koll på företagets ekonomi och fatta smartare beslut 2025?
Hör av dig till oss på Talenom
