Makroekonomi är en del av nationalekonomin och omfattar sådant som konjuktur, inflation, deflation och tillväxt.
Makroekonomi analyserar och hjälper till att förstå den ekonomiska helheten och de faktorer som påverkar samhället som en enhet. Genom olika makroekonomiska modeller utforskar man sambandet mellan olika delar av samhällsekonomin. Centrala samhällsfrågor som sysselsättning och inflation är kärnan i makroanalyser och ligger till grund för viktiga beslut som tas för att styra ekonomin i önskad riktning.
Riksbanken är makroekonomiska beslutsfattare
I Sverige är det centralbanken, eller Riksbanken, som spelar en avgörande roll i att fatta viktiga ekonomiska beslut. Nationalekonomer på Riksbanken analyserar samhällsekonomin och implementerar åtgärder för att främja ekonomisk tillväxt och minimera risker, såsom inflation. Genom makroekonomiska verktyg, som exempelvis reglering av räntor och växelkurser, kan man forma ekonomin. Dessa åtgärder härstammar från makroekonomiska analyser på både nationell och global nivå.
Vad gör en makroekonom?
Makroekonomer, eller nationalekonomer som det ofta kallas, jobbar ofta inom myndigheter och på banker.
En makroekonom analyser bland annat vad i samhället som stimulerar och skapar ekonomisk tillväxt, vad som orsakar arbetslöshet och inflation samt hur BNP påverkas ekonomisk politik.
Vad är skillnaden på makroekonomi och mikroekonomi?
Makroekonomi är när du analyserar och studerar ekonomi som helhet, som exempelvis räntor, inflation, arbetslöshet med mera. Mikroekonomi är den grenen av nationalekonomin som fokuserar på individuella aktörers beteende inom ekonomin.
Det går ut på att studera enskilda företag, konsumenter och marknader. I mikroekonomin granskar man hur dessa enheter fattar beslut kring produktion, konsumtion och fördelning av resurser. Centrala begrepp inom mikroekonomi är utbuds- och efterfrågeteori, prismekanismen och marknadseffektivitet.
