Brutet räkenskapsår — vad är ett brutet räkenskapsår?
Ett brutet räkenskapsår innebär att räkenskapsperioden inte följer det traditionella kalenderåret, det vill säga 1 januari till 31 december. Istället sträcker det sig över tolv månader men startar och slutar på andra datum. Det är vanligt inom vissa företagsformer, inklusive aktiebolag, ideella föreningar och handelsbolag med juridiska delägare.
Ett typiskt brutet räkenskapsår kan exempelvis löpa från 1 september till 31 augusti det påföljande året.
Fördelar och användningsområden
Varför väljer då vissa företag att ha ett brutet räkenskapsår? En stor fördel är möjligheten att anpassa räkenskapsåret efter verksamhetens säsongsmässiga förutsättningar. Till exempel kan en skidanläggning föredra att ha sitt räkenskapsår från vår till vår, så att en hel vintersäsong ryms inom samma räkenskapsår. Detta underlättar ekonomisk planering och ger en tydligare bild av verksamhetens ekonomiska resultat.
Processen för att byta till brutet räkenskapsår
För att byta till ett brutet räkenskapsår krävs ett godkännande från Skatteverket. Detta beslut baseras på giltiga skäl som presenteras av företaget. Vid en sådan omläggning kan det nya räkenskapsåret vara upp till 18 månader eller kortare än tolv månader, beroende på situationen. Ändringen ska också anmälas till Bolagsverket.
Sammanfattningsvis är ett brutet räkenskapsår en flexibel lösning som kan erbjuda många fördelar för företag, särskilt de med säsongsbetonade verksamheter. Genom att förstå dess innebörd och hur det appliceras kan företagare effektivt anpassa sin ekonomiska rapportering och planering.
