Arvslott är den egendom som en person lämnar efter sig vid sin bortgång. Det är det som återstår av den avlidnes tillgångar och egendom efter att eventuella skulder och testamentariska gåvor har beaktats. Inom begreppet arvslott finns en viktig del som kallas laglott. Det är den del av arvslotten som enligt lag måste tillfalla den avlidnes arvingar.
Skillnaden mellan arvslott och laglott
Laglott är den del av arvslotten som enligt lagstiftningen måste gå till den avlidnes bröstarvingar. Bröstarvingar inkluderar barn, biologiska eller adopterade, samt deras barn, det vill säga den avlidnes barnbarn.
Resterande del av arvslotten kan testamenteras bort till vem som helst enligt den avlidnes önskemål. Om det inte finns något testamente och den avlidne inte är gift går även den andra halvan av arvslotten till bröstarvingarna.
Det ingår i arvslotten
Arvslott kan inkludera olika typer av tillgångar och egendom. Till exempel:
Pengar på banken
Värdepapper
Fastigheter
Bostadsrätter
Lös och fast egendom (mark, möbler, tavlor, fordon, etc.)
Vad som ingår i arvslotten beror på den avlidnes tillgångar vid tidpunkten för bortgången.
Arvsordning
Om det inte finns något testamente som specificerar fördelningen av arvslotten, följs en arvsordning som bestäms av lag. Så här ser arvsordningen ut:
Bröstarvingar: Bröstarvingar har den högsta rätten till arvslotten. Om det inte finns några bröstarvingar, kan den avlidnes kvarlåtenskap gå till andra arvsklasser.
Andra arvsklassen: Om det inte finns några bröstarvingar går arvet vidare till föräldrar, syskon eller deras avkomma.
Tredje arvsklassen: Om det inte finns några arvingar i de två tidigare klasserna, går arvet till mer avlägsna släktingar, som mor- och farföräldrar, mostrar, morbröder, fastrar och farbröder.
Om det inte finns några arvingar enligt ovanstående arvsordning, kan arvet tillfalla Allmänna arvsfonden.
Det går in att testamentera bort hela arvslotten
En person har rätten att testamentera bort hälften av sin kvarlåtenskap till vem som helst, såsom partner, barn, andra släktingar eller en arvsfond. Dock går det inte att testamentera bort laglotten, det vill säga den del som enligt lag måste gå till bröstarvingarna.
Bröstarvingarna har alltid rätt till minst hälften av arvslotten, oavsett relationen mellan dem och den avlidne. Om den avlidne har två barn kommer varje barn att få minst 25 procent av arvslotten, eller mer om testamentet föreskriver det. Det innebär att bröstarvingarna har en stark skyddad rätt till sin laglott.
Vanliga frågor om arvslott
Hur mycket är laglotten vid arv?
Laglotten vid arv är alltid hälften av arvslotten, oavsett dess värde. Det innebär att om du har bröstarvingar, såsom barn, är de berättigade till minst hälften av din kvarlåtenskap enligt lag.
Kan man låta barn ärva olika mycket?
Ja, det är möjligt att låta barn ärva olika mycket genom ett testamente. Du kan fördela ditt arv enligt dina önskemål, förutsatt att du inte bryter mot laglotten. Laglotten måste alltid respekteras, vilket innebär att bröstarvingar har rätt till minst hälften av arvslotten. Den återstående delen kan fördelas som du önskar.
Kan man ge bort alla sina pengar innan man dör?
Ja, du har rätt att ge bort dina tillgångar innan du avlider. Det kallas för gåvobrev. Du kan ge bort ditt arv till dina arvingar eller andra mottagare under din livstid. Det finns dock vissa skatterättsliga och legala aspekter att beakta, så det är klokt att konsultera en jurist eller skatteexpert innan du genomför sådana gåvor.
Kan man testamentera bort laglotten?
Det går inte att testamentera bort laglotten. Laglotten är en skyddad del av arvslotten som måste tillfalla bröstarvingar enligt lag. Det innebär att bröstarvingar alltid har rätt till minst hälften av din kvarlåtenskap, oavsett vad ditt testamente säger.
Vad händer med arvet om det inte finns något testamente?
Om en person avlider utan att ha skrivit ett testamente, kommer arvet att fördelas enligt den lagstadgade arvsordningen. Det innebär att bröstarvingar har en rätt till sin laglott och resten fördelas enligt den lagstiftade ordningen.
