K10 – allt om K10-blanketten

K10 är en bilaga för ägare i fåmansbolag att fylla i när det är dags för den privata inkomstdeklarationen. Blanketten används för att deklarera utdelning och försäljning av fåmansbolagsaktier. Oavsett om du tar ut någon utdelning eller inte är blanketten viktig att fylla i då det beräknade gränsbeloppet kan sparas för framtiden. Här hittar du en guide till K10, vanliga frågor om blanketten samt en instruktionsvideo som visar hur du fyller i blanketten.

Vad är K10?

K10-blanketten är en bilaga till inkomstdeklarationen som du lämnar in till Skatteverket. I den redovisar du som ägare till kvalificerade andelar i ett fåmansbolag den utdelning eller kapitalvinst du fått från bolaget. Ett fåmansbolag är ett aktiebolag eller en ekonomisk förening där max fyra personer äger mer än 50 % av rösterna för samtliga andelar i bolaget.

Ibland kan K10 vara mer komplicerad att fylla i. Då kan du kan behöva hjälp av experter för att den ska bli rätt ifylld. Det kan vara att det har kommit in nya delägare, att någon delägare har lösts ut eller att bolaget har förvärvat ett annat bolag.

Som ägare av kvalificerade andelar i fåmansbolag har du möjlighet att ta ut lågbeskattad utdelning eller kapitalvinst upp till det så kallade gränsbeloppet. 

Om gränsbeloppet och hur du räknar ut det

Gränsbeloppet bestämmer hur stor del av utdelningen eller kapitalvinsten som beskattas med 20 %. Det som överstiger gränsbeloppet beskattas upp till en viss nivå som inkomst av tjänst. Nivån kan variera mellan runt 32-57 %.

Det finns två olika sätt att räkna ut gränsbeloppet — förenklingsregeln och huvudregeln. Du får välja den regel som ger högst gränsbelopp.

Du får den del av gränsbeloppet som motsvarar din ägarandel. Det vill säga, äger du 100 % av aktierna får du utnyttja hela gränsbeloppet. Äger du 50 % får du utnyttja hälften av gränsbeloppet.

Förenklingsregeln

Förenklingsregeln bygger på en schablon. Schablonbeloppen för de senaste åren är:

• Beskattningsår 2022 – 187 550 kr
• Beskattningsår 2023 – 195 250 kr

Du räknar ut gränsbeloppet genom att multiplicera schablonbeloppet med antal ägda aktier du hade vid årets början. Summan dividerar du med det totala antalet aktier som fanns i början av året. Om du har sparat utdelningsutrymme från tidigare år multiplicerar du det med procentsatsen för uträkning av sparat utdelningsutrymme. Det kommer nya procentsatser varje år, här är de två senaste:

• Inkomståret 2022 – 103,23 %
• Inkomståret 2023 – 104,94 %

Förenklingsregeln används om du inte kvalificerar dig för huvudregeln eller i de fall huvudregeln ger ett lägre gränsbelopp.

Om du använder förenklingsregeln fyller du i sida 1 i blanketten.

Huvudregeln

Huvudregeln är mer komplex. Här behöver du ta hänsyn till flera faktorer. Omkostnadsbeloppet är en av dem. Omkostnadsbeloppet är din anskaffningsutgift för aktierna i företaget. Du multiplicerar omkostnadsbeloppet med inkomstårets ränta:

• Inkomståret 2022 – 9,23 %
• Inkomståret 2023 – 10,94 %

Utöver omkostnadsbeloppet ingår även kontanta löner (löner före skatt) i huvudregeln. Enligt regeln får du 50 % av totalt utbetalda löner.

Precis som förenklingsregeln får du också lägga till sparat utdelningsutrymme från tidigare år, som du multiplicerar med en procentsats för uträkning av sparat utdelningsutrymme. För 2022 är procentsatsen 103,23 % och för 2023 ligger den på 104,94 %. 

Du får använda dig av huvudregeln om du äger minst 4 % av aktierna. Du eller någon närstående behöver också ha tagit ut vanlig lön som motsvarar åtminstone 6 inkomstbasbelopp inklusive 5 % av löneunderlaget, alternatvit 9,6 gånger inkomstbasbelopp.

Om du använder dig av huvudregeln fyller du i sida 2 i blanketten. För att veta om du uppfyller lönekravet, börjar du fylla i sida 4.

Mer information finns hos Skatteverket

Det är flera faktorer och siffror att hålla reda på när man räknar ut gränsbeloppet. Och mycket ändras från år till år. På Skatteverket kan du bland annat hitta listor över olika belopp och procentsatser att hålla reda på när det kommer till din K10-blankett. Här hittar du regler för ägare av fåmansbolag för olika inkomstår.

Då ska K10-blanketten lämnas in

Om du lämnar in din inkomstdeklaration och K10-bilaga senast den 2 maj kan du få pengar tillbaka före midsommar. Då behöver du också ha anmält konto senast samma datum för att få utbetalningen automatiskt.

Skulle du glömma lämna in blanketten innan den 2 maj, så går det bra att lämna in den till Skatteverket senare.

Så fyller du i K10-blanketten

I nedan film hittar du en instruktion i hur du fyller i blanketten.

Vanliga frågor och svar om K10

Var hittar jag K10 blanketten?

K10-blanketten finns som bilaga till din inkomstdeklaration. Du hittar den på Skatteverkets hemsida.

Här finns blanketten för kvalificerade andelar.

Här finns blanketten för övriga delägarrätter.

Hur fyller man i K10 om man inte haft någon utdelning?

Du behöver inte lämna in K10 blanketten om ingen utdelning eller försäljning av aktier har skett. Men genom att upprätta K10 blanketten varje år har du koll på det sparade gränsbeloppet.

Vad händer om du inte utnyttjar ditt tillgängliga utdelningsutrymme?

Om du inte använder gränsbeloppet är det ett oanvänt utdelningsutrymme. Det kan sparas och användas för att få en lägre skattekostnad vid utdelning eller vinst i framtiden. Det räknas dessutom med i index varje år.

Du kan räkna upp det sparade utdelningsutrymmet med en ränta varje år. Som delägare i ett onoterat bolag behöver du årligen redovisa ditt innehav i K10-blanketten.

Hur mycket sparat utdelningsutrymme har du tillgängligt?

Genom att logga in på Skatteverket kan du se hur mycket sparat utdelningsutrymme du har från senaste deklarationen. Vid varje årsskifte ökas det tillgängliga utdelningsutrymmet i fåmansbolag där du äger aktier.

Uppfyller du kravet för lönebaserat utdelningsutrymme?

Om du tar ut minst 37 000 kronor i månaden i lön från ditt aktiebolag kan du oftast använda dig av huvudregeln för beräkning av utdelningsutrymme. Tänk på att inkomstgränsen gradvis ökar om företaget har högre lönesumma.

Äger du aktier i fler än ett fåmansbolag?

Tänk på att du bara kan använda förenklingsregeln för ett av bolagen. Däremot går huvudregeln att använda för alla de övriga bolagen.

Har du köpt, sålt, fått eller gett bort aktier?

Då ska både du och den andra parten i transaktionen redovisa detta i följande års K10-blankett. Utdelningsutrymmet följer med aktier som lämnats över.

Vi hjälper dig med din K10-blankett och deklaration

Om du är osäker på om du fyller i rätt, är du välkommen att kontakta oss på Talenom. Våra konsulter kan hjälpa dig säkerställa att allt blir korrekt. Hör av dig till oss så berättar vi mer. Boka gärna ett möte.